Jutjärnsängen

Ovanliga arter växer på Jutjärnsängen.

Jutjärnsängen. Foto: © Pia Söderström.

Den unika kombinationen av istidsavlagringar, kalkrikt grundvatten och slåtter har gjort denna plats till en av Rättviks mest intressanta ängar.

Jutjärnsängen är en liten men mycket speciell äng. Markens sammansättning i kombination med det kalkrika grundvattnet har skapat en unik växtplats för ett flertal ovanliga arter. Ängens vegetation har sannolikt också formats av slåtter under självhushållningens tid.

I ängen växer bland andra ängsvädd, rödkämpar, darrgräs, fjällgröe, fågelstarr och rosett-jungfrulin samt de mer ovanliga arterna låsbräken, ängsgentiana, fältgentiana och orkidén grönkulla(grönyxne). Fjällvedel har här sin sydligaste växtplats i landet och stor blåklocka en av sina nordligaste utposter i detta område. Strax nordost om ängen finns en av Sveriges få lokaler med smällvedel.

Av sällsynta svampar kan man hitta hagvaxskivlingar, jordtunga och rödskivlingar. Brun gräsfjäril och kovetenätfjäril är två sällsynta fjärilsarter som har påträffats i området.

För att bevara den mycket artrika ängen måste området hållas öppet och solbelyst. Genom årlig slåtter förhindrar man att högvuxna arter tar över. Näring tas bort med höet och marken förblir mager och gynnsam för en mängd arter.

Jutjärnsängen är belägen i Siljansringen som är den formation som skapades efter ett meteoritnedslag för 360 miljoner år sedan. I den sänka som bildades vid nedslaget finns unika rikedomar av kalksten bevarade.

Under istidens avsmältning fördes här smältvatten från norr ut till Siljan, varvid en djupare isälvsfåra bildades. Stora mängder smältvatten transporterade moränmaterial som rullades, stöttes och maldes. Rullstenar avsattes utmed isälvsfåran och efterlämnade rullstensåsar. Det finaste materialet följde med smältvattnet och avsattes i lugnare vatten i isälvens delta i Rättviken. Marken här vid Jutjärnsängen består av rullstensgrus och sand.

Från kalkbrottet norr härom rinner Lenåsbäcken, omväxlande ovan och under marken. Här vid Jutjärnsängen rinner Lenåsbäcken under marken. Vattnet är klart och kalkrikt. Strax söder om Jutjärnsängen samlas vattnet i två stora sänkor. Dessa dödisgropar bildades av issjok som blev liggande kvar när inlandsisen drog sig tillbaka. Issjoken smälte i gruset och efterlämnade stora gropar.

Allemansrätten

Var aktsam om naturen och visa hänsyn mot människor och djur.
Inte störa, inte förstöra är huvudregeln för oss som gästar i naturen.

Fridlysning

Enligt miljöbalken får fridlysta växter inte plockas, grävas upp eller skadas på annat sätt. Plocka bara växter som Du vet är vanliga.
Fridlysta insekter får inte samlas in eller dödas.