Furudals bruk

En röd byggnad med klocka på taket och byggnader runt omkring.

Furudals bruk. Foto: © Carl-Johan Uhlin.

Furudals bruk är beläget vid Oreälven, långt norr om det egentliga Bergslagsområdet.

När bruket anlades i början på 1700-talet var konkurrensen redan hård om den skog som var nödvändig för träkolsframställningen, därför började bruken spridas ut över Mellansverige. I Dalarna tilläts det till exempel inte några nyanläggningar inom ett stort område kring Falu Koppargruva.

Tillverkning av kanoner

1709 anlade ”Mechanique capitainen” Birger Elfwing Furudals bruk som ett styckebruk. Här skulle det huvudsakligen tillverkas kanoner för Karl Xll´s krigståg i Europa. Bruket hade från början två hammare med två härdar samt två plåthammare med vardera en härd. Järnet till tillverkningen kom från egna gruvor i Falun och Leksand.

Dalarnas egen Leonardo da Vinci

Den första patronen Birger Elfwing var något av Dalarnas egen Leonardo da Vinci. Han var en för sin tid synnerligen välutbildad person som bland andra hade haft Christoffer Polhem som lärare. Elfwing lämnade efter sig illustrationer på undervattensbåtar, snillrika vatten- och luftdrivna tröskor, lättmanövrerade anfallskanoner, fartygskompasser med mera. Trots detta dog han utblottad 1747.

Produktionen läggs om

Vapenproduktionen upphörde efter omkring 40 år och bruket lade om tillverkningen till stångjärn- och manufaktursmide. Vid denna tid, 1752, övertogs ägandet av regements-auditören Benjamin Sandel. Han var född i Amerika. Redan 1734 hade han besökt Furudal som en av Carl von Linnés reskamrater och då lagt märke till hur Orebönderna använde plogar av järn.

Fabriksmässig plogtillverkning startar

Sandel utvecklade tillverkningen av plogar på ett fabriksmässigt sätt vid Furudals bruk. Detta gjorde att han var ungefär hundra år före sin tid. Först på 1850-talet blev plogproduktion vanligt på andra platser.

Första herrgården byggs

1753–54 uppförde Sandel den första herrgårdsbyggnaden på Bruket. Han byggde också en hytta i Tenninge vid sjön Skattungen och anlade Nybruket en bit ner efter Oreälven.

Kättingtillverkningen startar

År 1808 inleddes Brukets storhetstid under patron Isac Gustaf Clason ll´s ledning. Detta år startade tillverkningen av kättingar. Dessa grova, starka ankarkättingar placerade Furudals bruk på världskartan.

1 450 personer på avlöningslistan

1856 var sysselsättningen som störst med 110 personer som arbetade på bruket och hela 1 450 personer på avlöningslistan. På 1860-talet började brukets nedgångsperiod med sjunkande järnpriser och ökade produktionskostnader.

Brukseran avslutas

De sista två ägarna som bedrev smide var patron Pher Löf som ägde bruket 1866–1879 och grosshandlare Wilhelm Kempe som ägde det 1879–1886. Under Kempes ägo avslutades brukseran i Furudal år 1883 när den sista kättingen smiddes. 1884 flyttade smederna till Norrljusne såg- och järnverk i Hälsingland.

Bruket förvärvas av skogsbolag och ett herrgårdspensionat startar

När smidet upphört köpte Korsnäs sågverks AB, sedermera Korsnäs-Marma AB, Furudals bruk för att komma åt de stora arealerna skogsmark. I herrgården drevs sedan från början av 1900-talet och fram till andra världskriget ett finare herrgårdspensionat.

Nutid

Stiftelsen Furudals bruks kulturhus har etablerat ett flertal museer inom området. Här finns Norsk Veteranmuseum som har sina rötter i andra världskriget. Landsbygdsmuseet i den ”nya” ladugården visar den maskinella utvecklingen inom jord- och skogsbruket under 1900-talet.

På bruket går det också att besöka ett autentiskt arbetsrum från byns skomakare eller att beskåda den gamla tullkvarnen.

Golfbana

"Där man tror att vägen tar slut öppnar sig plötsligt landskapet och Furudals Bruk blir synligt, ett brukssamhälle med anor från 1700-talet. Här finner du Furudals Bruks Golfklubb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. På anrik mark ligger banan vackert inbäddad bland skog, kullar, tjärnar och vattendrag. Naturnära och vackert! Grannskapet till finnmarken, dess djupa skogar med björn, älg, lo och varg, förhöjer ytterligare….

”Vild, vacker & välskött”.

Banan är en charmfull blandning av park- och skogsbana något kuperad, i en härlig landsbygdsidyll.

I nära anslutning till 18-hålsbanan finns en enklare , pay and play, 6-hålsbana, samt driving range och puttinggreen för träning och kursverksamhet, vilket erbjuder bra möjligheter för den ovane eller nybörjaren.

Varmt välkommen till golf i trevlig miljö."

Bygglov och bygganmälan

Delar av Furudals Bruk omfattas av riksintresse för kulturmiljövård enligt Miljöbalken. Dessa kulturmiljöer ska långsiktigt skyddas. Bebyggelsen inom riksintresseområden är att betrakta som byggelsemiljöer enligt 8 kapitlet 13-14 § plan- och bygglagen. Det betyder att dessa bebyggelsemiljöer är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synvinkel och inte får förvanskas. Förändringar inom dessa områden ska göras med stor hänsyn till kulturmiljövärdena.

Kontakta Miljö- och byggenheten för mer information om vilka åtgärder som kräver bygglov eller bygganmälan.

Kontakt

Webbredaktionen
webmaster@rattvik.se
0248-70 125