Rättviks kommun
Inloggning för skribenter
Personalinloggning mejlprogram

Frågor och svar om VA-planen

På den här sidan hittar du frågor och svar om VA-planen.

Klicka på den fråga du önskar få besvarad.

1. Ordlista

Vad betyder/menas med:

  • Vattentjänster = allmänt (kommunalt) vatten, spill- och dagvattenavlopp.
  • Vatten = dricksvatten för hushållbehov.
  • Avlopp = samlingsbenämning för spill-, dag- och dräneringsvatten.
  • Hushållsspillvatten = förorenat vatten från hushåll, t.ex. från bad, disk, tvätt och toalett.
  • Spillvatten = förorenat vatten från hushåll, industri, serviceanläggning och dylikt.
  • Dagvatten = Ytligt avrinnande regn- och smältvatten.
  • Dränering = Vatten som avleds genom dränering.
  • Servisledning = ledning som sammanbinder en fastighet med en förbindelsepunkt i ett distributionsnät.
  • Enskild anläggning = fastighetens egna vatten respektive avloppsbrunn.
  • VA-huvudman = den kommunala enhet som ansvarar för allmänt vatten och avlopp. I Rättvik är det Rättviks Teknik AB. (Skötseln av de kommunala va-anläggningarna i Rättvik är dock överlämnad till Dala Vatten och Avfall AB som är samägt till 100 % av Rättviks, Leksands, Gagnefs och Vansbro kommuner.)
  • Verksamhetsområde = inom detta område har fastighetsägare rätt att ansluta fastighet till aktuell vattentjänst, likväl som skyldighet att betala VA-avgift för tjänst.
  • LTA-system = Lätt Tryck Avloppsystem, dvs. varje fastighet har en egen avloppspump.

2. Vad är en VA-plan

En VA-plan är en plan för hur vatten och avloppsförsörjningen ska lösas i kommunen. VA-planens utbyggnadsplan visar vilka områden som ska byggas ut och när det beräknas ske.

3. Vad är syftet med en VA-plan

Syftet med en VA-plan är att på ett strukturerat sätt arbeta för en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning i kommunen.

4. Varför bygger kommun ut allmänna vattentjänster?

Kommunen har ansvar att ordna vatten- och avloppsförsörjning i ett större sammanhang om det behövs, med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.

Enligt Vattentjänstlagen 6 § om kommunens skyldighet att ordna vattentjänsterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster:

"Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen:

1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och

2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning."

5. Vad är ett verksamhetsområde?

Verksamhetsområde kallas det geografiska område där det har eller ska ordnas allmän, det vill säga kommunal vatten- och avloppsförsörjning.

Ett verksamhetsområde ska utformas med hänsyn till hälso- och miljöskyddsbehovet, den mest optimala ledningsdragningen och möjligheten att skapa nya tomter.

6. Vem fattar beslut om bildande av verksamhetsområde?

Kommunfullmäktige fattar beslut om verksamhetsområde och vilka områden/fastigheter som ska ingå.

7. Varför just här?

Det är behovet av allmänt vatten och avlopp som bestämmer utbyggnadsordningen. Kommunens utredningar har visat att det finns brister i dricksvattenkvalitet, och/eller att omhändertagandet av avloppsvattnet i de utpekade byarna inte är långsiktigt hållbart. Se mer under kapitel 4 i VA-plan.

Dricksvattenkvaliteten påverkas av bland annat områdets naturliga förutsättningar som markens egenskaper, närhet till berg, närhet till grundvattnen samt av berggrunden. Sådana förutsättningar varierar från område till område.

För avlopp är det i tätbebyggda byar ofta svårigheter att hålla skyddsavstånd till grannars vattentäkter. Det kan även finnas besvärliga markförhållanden där vattnet har svårt att infiltrera/tränga ned i marken, som gör att problemen inte går att lösa på varje enskild fastighet. Detta kan leda till att näringsämnen och/eller bakterier hamnar i vattendrag eller i grannens vattentäkt.

8. Vad innebär det att min fastighet ligger i verksamhetsområdet för allmänt vatten och avlopp?

Inom verksamhetsområdet har Dala Vatten och Avfall AB, Rättviks Teknik AB och fastighetsägarna både rättigheter och skyldigheter. Dala Vatten och Avfall AB tillsammans med Rättviks Teknik AB har skyldighet att bygga ut och sköta om den allmänna VA-anläggningen samt att ta ut avgifter från fastighetsägarna. Fastighetsägarna har rätt att ansluta till den allmänna VA-anläggningen och är skyldiga att betala avgifter.

9. Vad innebär det att mitt område inte finns med i VA-planens utbyggnadsplan?

Det innebär att du tillsvidare ansvarar för din dricksvatten- och avloppförsörjning. Men ditt område kan komma in i utbyggnadsplanen allt eftersom ny kunskap om behov kommer fram.

10 . Mitt avlopp är bra, behöver jag då ansluta mig?

Oavsett om du ansluter dig eller inte måste du ändå betala anläggningsavgiften och den fasta delen av brukningsavgiften. Anledningen till det är att alla fastigheter, som har rätt att använda den allmänna VA-anläggningen också har en skyldighet att bidra till kostnaderna.

Du är som fastighetsägare ansvarig att se till att du har ett godkänt avlopp. Miljö- och byggnadsnämnden utför tillsyn av enskilda avlopp. Om ditt avlopp inte uppfyller miljöbalkens krav, tas beslut om förbud att släppa ut avloppsvatten till befintlig avloppsanläggning. Rent juridiskt, om avloppsanläggningen bedöms vara godkänd, högst 10 år gammal och uppnår minst lika god rening som den kommunala reningsanläggningen, är det inte ett tvång att ansluta till kommunalt spillvattennät.

11. Kommer både vatten och avlopp att byggas ut i områdena i utbyggnadsplanen?

Utgångspunkten är att både vatten och avlopp byggs ut.

12. Behöver jag ansluta mig till dricksvattennätet?

Anslutning till kommunalt dricksvatten, betraktas för närvarande som frivillig.

13. Vem sköter den allmänna anläggningen?

I Rättviks kommun sköter det kommunalägda bolaget Dala Vatten och Avfall AB (DVAAB) den allmänna VA-anläggningen. Rättviks Teknik AB (RTAB) äger ledningsnät och anläggningar (reningsverk, pumpstationer etc.).

14. Vem gräver på min tomt? Hur långt gräver kommunen?

Kommunens VA-huvudman Rättviks Teknik AB (RTAB) gräver fram till förbindelsepunkt. Du som fastighetsägare ansvarar för grävning på din fastighet.

RTAB bygger fram VA-ledningar till fastighetens förbindelsepunkt. Ofta meddelas förbindelsepunkten strax utanför fastighetsgränsen, men punkten kan även meddelas bli i direkt anslutning till den allmänna huvudledningen om denna ligger inom fastigheten.

Fastighetsägaren ansvarar för ledningar och brunnar från fastighetens förbindelsepunkt in till huset.

15. Vilka grävarbeten behöver göras inne på min fastighet?

Fastighetsägaren ansvarar för att bygga och bekosta VA-ledningar med tillhörande brunnar mellan fastighetens förbindelsepunkt och den byggnad som ska anslutas. Anlita en kunnig entreprenör för anläggningsarbetet som både omfattar projektering, utförande och redovisning av det utförda arbetet.

16. På vilket djup ligger ledningsnätet?

Normalt ligger VA-ledningarna cirka 2 m under markytan. Detta för att vattenledningarna ska hamna på frostfritt djup och för att de flesta byggnader med källare ska kunna anslutas till ledningsnätet med självfall.

Information om vilket djup ledningsnätet ligger på vid din fastighet får du veta när det är aktuellt att ansluta fastigheten.

17. Vilken typ av spillvattenavloppssystem ansluts min fastighet till?

Spillvattenledningar kan antingen byggas ut med självfalls- eller tryckavloppsledningar.

I ett självfallssystem kan en fastighet oftast ansluta utan pumpstation, medan i ett tryckledningssystem behöver varje fastighet en pumpstation för att avleda spillvattnet. Pumpstationen tillhandahålls och ägs av VA-huvudmannen.

Information om vilken typ av ledningssystem din fastighet kommer att ansluta till lämnas av VA-huvudmannen när det är aktuellt att ansluta fastigheten.

18. Kan befintlig avloppsledning användas?

Ja, om den är hel och tät kan befintlig avloppsledning från hus användas, men slamavskiljare och/eller annan del av avloppsanläggningen ska kopplas bort.

Dag- och dränvatten får inte kopplas in på spillvattenledningen.

Om ledningen inte är tät finns risk att avloppsvatten läcker ut eller att grundvatten läcker in. Om grundvatten läcker in kan pumpen få gå långa perioder per dag, vilket gör att den slits snabbare och att den årliga driftskostnaden för el ökar. Det innebär också att onödigt stora mängder avloppsvatten skickas till avloppsreningsverken, vilket i sin tur orsakar onödigt höga kostnader för alla VA-kunder.

19. Vad ska jag göra med min befintliga avlopps- eller dricksvattenanläggning?

När fastigheten ansluts till det kommunala spillvattenavloppsnätet behövs inte slamavskiljaren eller avloppstanken längre. Kontakta Dala Vatten och Avfall AB:s kundservice och beställ sluttömning av din anläggning, räkningen skickas till fastighetsägaren. Den gamla avloppsbrunnen/tanken bör grävas upp eller fyllas igen för att undvika fallolyckor. Om man väljer att gräva upp ska man tömma och kapa ner brunnen/tanken i mindre bitar (< 2 x 2 m) och lämna in detta till återvinningscentralen.

Den gamla markbädden eller infiltrationen kan ligga kvar. Om du vill ta bort bädden bör du låta den ligga orörd i minst 3 månader för att förhindra smittspridning. Materialet är INTE klassat som farligt avfall. Om du vill forsla bort massorna från den gamla markbädden så ska mottagaren informeras om varifrån massorna kommer.

Dricksvattenbrunn kan vara kvar och användas till bevattning etc. Ledningar från egen brunn ska dock vara helt separerade från ledningar anslutna till den allmänna vattenanläggningen. Tänk på att brunnslock ska vara i bra skick för att inte riskera fallolyckor.

Viktigt! Markera ut kvarlämnad brunn och tank på fastighetens ritningar för framtida ägare.

20. Får den egna vattenbrunnen användas för bevattning?

Ja, så länge den egna vattenbrunnen är helt separerad från den allmänna vattenanläggningen.

Med separerad menas att den egna vattenbrunnen och den allmänna VA-installationen inte är ihopkopplade så att vatten från den egna brunnen riskerar att komma ut i det allmänna vattennätet.

Fastighetsägaren redovisar skriftligt till huvudmannen att vattnet från den egna brunnen är separerat i samband med inkoppling till allmänt vattenledningsnät.

21. Vart ska mitt dag- och dränvatten avledas?

Om det finns allmän dagvattenanläggning i området, ansluts dag- och dränvatten till denna anläggning.

Finns inte allmän anläggning tas dag- och dränvatten omhand lokalt på den egna fastigheten.

22. Vem är ansvarig för eventuella avbrott i VA-ledningssystemen?

VA-huvudmannen ansvarar för störningar på grund av problem i huvudledningsnätet samt i de fall spillvattenavloppsnätet är ett så kallat LTA-system och fastighetens LTA-pumpstation krånglar på grund av fabrikationsfel, slitage genom normal drift eller liknande.

Störningar på grund av problem inom fastigheten eller förorsakade av onormalt brukande inom fastigheten ansvarar respektive fastighetsägare för.

23. Vad kostar det?

När en fastighet hamnar inom verksamsamhetsområdet för kommunalt vatten och/eller avlopp är fastighetsägaren skyldig att betala avgift, om fastigheten har byggnader som har behov av vattentjänster. I inledningsskedet betalas en anläggningsavgift, som är en engångsavgift.
Gällande VA-taxa finns på Dala Vatten och Avfall ABlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

24. Om min fastighet är obebyggd, vad gäller då?

Anläggningsavgift betalas normalt endast för bebyggd fastighet, det vill säga den fastighet som har behov av vattentjänster.

25. Är det någon skillnad på vattentjänsterna om min fastighet används som fritids- eller permanentboende?

Nej, oavsett hur ofta boendet används finns vattentjänsterna tillgängliga året om.

26. Betalar varje fastighet för verklig förbrukad mängd vatten?

I normalfallet installeras det en vattenmätare inomhus (uppvärmt bostadsutrymme).

Det är fastighetsägarens ansvar att ordna plats (godkänd konsol) för vattenmätaren. Om det är särskilt besvärligt och/eller dyrt att ordna en mätarplats, kan huvudmannen godkänna att mätning inte behöver ske. I dessa fall ska schablontaxa tillämpas. Schablonen är för permanentboende 200 m3/år och för fritidsboende 100 m3/år.

27. Kan fastighetsägare få ersättning för nygjord enskild VA-anläggning?

Fastighetsägare kan enligt Vattentjänstlagen begära ersättning för enskild godkänd avloppsanläggning som blivit onyttig, om den är max 10 år gammal. Ersättningen sänks med 10 % för varje år.

28. Finns det möjlighet för en fastighetsägare att få förmånliga lån?

Det vanligaste är att fastighetsägaren kontaktar sin bank för att ta ett bostadslån. Anslutning till kommunala vattentjänster bör likställas med renovering av kök, badrum, omläggning tak eller husgrundsdränering, då denna typ av upprustning är en investering och värdehöjande insats i fastigheten som oftast finansieras genom ett banklån.

Om det inte är möjligt att få lån via bank kan det i vissa särskilda fall*) finnas möjlighet att dela upp betalningen av fastighetens anläggningsavgift på 10 år inklusive ränta, enligt 36 § Vattentjänstlagen.

*) Särskilda fall gäller när en avgift är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft. Avgiften anses betungande när den är större än taxeringsvärdet. Det räcker dock inte som förutsättning, utan fastighetsägaren ska också sakna den betalningsförmåga som är kopplad till avgiftens storlek.

29. Kan jag göra ROT-avdrag?

Se aktuell information hos Skatteverket angående möjlighet till ROT-avdrag.