Rättviks kommun
Inloggning för skribenter
Personalinloggning mejlprogram

Återtagsprojekt

Kossor på grönbete

Kor på grönbete. Foto: © Yvonné Wennberg Öhrnell

Rättviks kommun har som mål att bli självförsörjande på kött, chark och potatis. Det egenproducerade köttet återtas vid slakteriet i Ickholmen och förädlas vid Siljans Chark i Mora.

Projektnamnet Återtag syftar på tre mål i projektet

  • Öka kvaliteten på maten som serveras i förskolor, skolor och inom äldreomsorgen i vår kommun.
  • Minska transporterna och ha egen KRAV-produktion.
  • Skapa en matproduktion som är långsiktigt hållbar.

– Återta egen produktion av kött och kravpotatis.
– Återta makten och kontrollen över matproduktionen.
– Återta igenväxt åker- och betesmark och återfå det öppna landskapet.
Projektet startade 2006.

Mål och delmål

Det finns en rad underprojekt som stöttar projektets syfte:

  1. Ny ladugård byggdes vid Stiernhööksgymnasiet.
  2. Nuvarande ladugård och stall har byggts om för hästar i en del och svinuppfödning i den andra. Det nya stallet inrymmer Rättviks Ridklubbs hästar.
  3. Kallt lösdriftsstall byggs för kvigor och stutar.
  4. Det utökade djurantalet kräver mycket ny mark för odling och bete. Målet är att inte ta mark från redan befintliga aktörer. Kommunens samhällsutvecklingsförvaltning tar fram mark som inte brukas idag.
  5. Kostenheten arbetar med logistiken för att ta hand om produkterna som återtas.
  6. Undersöka möjligheterna till att anlägga en biogasanläggning för att återvinna energi ur gödsel och slaktavfall.

Återtaget

Forskning visar att en tydlig samhällstrend som leder till ohälsotal i Sverige och övriga västvärlden, är vår förlorade kontakt med våra närmiljöer. För bara 100 år sedan var människor i hög grad beroende av sin närmiljö för att få mat på bordet, försörjning och förutsättningarna för familjebildande och överlevnad.

Idag är situationen annorlunda, idag är det många människor som inte reflekterar över sina närmiljöer, vad man äter och hur det produceras. Det leder till att vi tappar en naturlig del av vår känsla för sammanhang i vår livsföring, till att vi äter mat som innehåller gifter och att vi stödjer djurhållning i andra länder som skulle strida mot vår lagstiftning.

Men inte i Rättviks kommun. 2006 bestämde vi oss för att ändra det här, vi ville skapa ett återtag av den mat som produceras på vår gymnasieskola, att eleverna där skulle få ha hand om djur och växter som efter förädling serveras i de kommunala köken. Vi kallade detta återtagsprojektet och det har blivit ett föredöme i Sverige och ett inlägg i debatten om hållbarhet.

Idag produceras nära nog allt nötkött som serveras i de kommunala köken (skolor, äldreboenden, förskolor etc) i Rättvik. Samma sak gäller för vår potatis samt till en del fläskkött och vissa grönsaker. Det betyder att närstående med trygghet kan känna att deras barn eller släktingar får i sig näringsrik mat som tagits fram med omtanke. Det betyder också att vi maximerar resurserna då våra ungdomar får sin utbildning i skarpt läge på en ”autentisk” gård, alla produkter tas om hand, alla djur sköts på hög etisk nivå.

Den mat som vi inte producerar själva köper vi in så lokalt det går. Dessutom ställer vi krav på leverantörerna, att maten måste vara producerad enligt svensk djurskyddslag exempelvis. Det ger inte de orättvisa fördelar till producenter i andra, mindre noggranna länder, som annars är en effekt av den gränsövergripande handeln mellan länder. Det främjar också djurhållning utanför vår egen verksamhet vilket leder till öppna landskap, en viktig förutsättning för turismnäringen bland annat.

Men den här resan har kantats av byråkrati. Rättvik var först i landet med det här tänket och vissa större livsmedelsaktörer ifrågasatte om en kommun i Sverige verkligen kunde ställa kravet att endast inhandla den här kvaliteten på maten.

Rättsprocessen blev lång och kostsam, men idag får kommuner göra så här, det blev effekten av vår satsning.

Vi vill hela tiden vidareutveckla återtaget och just nu pågår arbetet med en utökad får- och grisuppfödning och i planerna för framtiden ligger exempelvis tappning av egen mjölk samt biogasframställan.

Vi vet att det här ger trygghet till elever, till äldre och till deras anhöriga. Det skapar livskvalitet och känslan av sammanhang ökar. Dessutom minskar risken för nedskräpning eller användandet av kemikalier eller liknande. För vem vill skräpa ner eller förgifta marken där den mat man skall äta till hösten växer?

För att få mer information om vårt återtag, kontakta kostchef Anders Frodig.

Kontakt

Kostchef
Anders Frodig
0248-70 314