Rättviks kommun
Inloggning för skribenter
Personalinloggning mejlprogram

Fakta om Gammelstan i Norrboda

Norrboda Gammelsta

Norrboda Gammelsta ligger 35 km norr om Rättvik. Foto: Bertil Bellander ©.

Gammelstan bildas av två gårdar som står på ursprunglig plats i byn Norrboda. Den norra Nissnissgården och den södra Finngården, består av totalt 28 bevarade byggnader. De är uppförda av ofärgat timmer och har tak av näver och ved, spån eller brädor.

Timringsteknikens utförande åldersbestämmer

Dessa byggnader ger genom sin timringsteknik och sitt utförande anvisningar om anläggningens ålder. Vid storskiftet 1827 redovisades 20 delägare i byn. Bebyggelsen låg spridd men på flera ställen fanns klungor med två eller tre gårdar i varje. Mellan gårdarna låg en mängd ängslador och vid bäcken i byns mitt fanns två skvaltkvarnar med dammar.

Inhägnade bygator

Ett rikt förgrenat nät av inhägnade bygator band samman gårdarna. Gatorna övergick vid inägornas slut i stigar ut mot hemskogen och ner mot sjön. Gårdsformerna på storskifteskartan tillhör alla mer eller mindre utpräglat den nordsvenska gårdstypen där alla de viktiga byggnaderna ligger samlade kring en fyrkantig gårdsplan.

1600-tals byggnader

Många av husen har hög ålder, ett tiotal av dem är timrade redan på 1600-talet. Men det som gör att Gammelstan saknar motsvarighet i Dalarna, och i Sverige i övrigt, är den mycket välbevarade, ålderdomliga helhetsmiljön som visar oss hur bybebyggelsen såg ut ända in på 1900-talets början. Finn Anders Hansson bodde i Finngården ända fram till 1970. Gammelstan vårdas av Ore Hembygdsförening och är byggnadsminne sedan 1966.

Två famijer bodde på gården

Nissnissgårdens boningshus är en parstuga som står öster om gårdstunet. Flera av de övriga byggnaderna är grupperade rätvinkligt runt det. Ytterligare hus ligger vid en smalare fägata eller fritt grupperade runt gården. Mängden byggnader förklaras delvis av att gården under 1800-talet brukades av två familjer. Därför har flera hus med central funktion dubblerats och en särskild fägård har bildats.

Vid slutet av 1800-talet var gården delad så att de flesta husen runt gårdstunet nyttjades av Nissniss Erik Erikssons familj medan Nissniss Anders Anderssons familj hade de flesta av sina byggnader utanför gårdsfyrkanten. Parstugan som de båda familjerna bodde i var alldeles för liten, därför tvingades de förvara sina kläder i andra hus.

Till- och ombyggnad på 1700-talet

Den norra delen av Nissnissgårdens parstuga timrades vid slutet av 1600-talet. Den har nio stockvarv vars knutar har mjuk sexkantform. Den södra delen av stugan tillbyggdes omkring 1730. Dess knutar har raka sidor och fyrkantform. Hela stugan höjdes 1765 med fem stockvarv, vilket också möjliggjorde en höjning av fönstren. Invändigt är väggarna nakna bortsett från partiet runt ingångsdörren som är klätt med omålad panel. De öppna eldstäderna är daterade med årtal på hällarna, 1827 i det norra och 1807 i det södra rummet.

Nissniss faster

I fähuset med bostad på Nissnissgården bodde "Nissniss faster", Anna Hansdotter, från slutet av 1800-talet till 1909. Anna föddes i Nissnissgården 1833 och gifte sig 1862 med Peres Hans Hansson i Norrboda. 1870 blev hon änka, lämnad ensam med tre söner som var blott 7, 5 och 3 år gamla. 1877 dog alla tre sönerna inom loppet av två veckor. En i halsfluss och de två andra i scharlakansfeber. Anna sålde då hemmet och flyttade till sin bror Erik Hansson i Nissnissgården.

Stugan blev så småningom trång när Eriks son Erik Eriksson och hans hustru fick många barn. Anna valde då att flytta ut i fähuset där hon hade en ko och tre getter. 1909 följde hon med när brorsonen med familj flyttade till Rasjöbo i Stora Skedvi. Där avled Anna den 28 december 1918.

17 personer bodde i parstugan

Finngårdens parstuga står också öster om gårdsplanen. Åtta av de andra byggnaderna är grupperade i fyrkant så att en mangård bildas. Den nås genom ett portlider från bygatan och två öppna inkörsvägar. Denna gård var avsedd för människorna och stängd för större husdjur, med undantag av hästen.
Även Finngården delades i två brukningsdelar av bröderna Finn Erik och Finn Jonas Ersson omkring 1850. På 1890-talet bodde det 17 personer i parstugan. Barnen fick samsas tre och tre i utdragssängarna. På sommaren flyttade de ut i ladorna där det fanns enkla sängar av hopslagna brädor.

I timmervarven förekommer Rättviksknuten

Finngårdens parstuga är uppförd av bilat timmer och har ett tak täckt med näver och takved. Den har också sin äldsta del mot norr och en yngre påbyggnad mot söder. Den norra delen har troligen timrats vid 1600-talets mitt medan den södra påbyggdes vid 1700-talets början. Knutarna har varierande utförande. De äldsta åtta timmervarven har en del rännknutar, andra med litet underhak och även den sneda Rättviksknuten förekommer. De fyra övre timmervarven har liksom knutarna på den södra delen av stugan en skarpare sexkantsform. Invändigt är väggarna täckta med tidningspapper i den norra stugan och papp i den södra.

Härbre uppfört omkring 1600

Finngårdens härbre är sannolikt Gammelstans äldsta byggnad, uppfört omkring 1600. Det står på upptill smalt fyrkantiga stolpar som är infällda i ett syllvarv på marken. De övre syllarna har utförts som mushyllor med slät, nästan konkav undersida. Stolpunderredet är till för att hålla råttor och möss borta från gårdens förråd och för att göra byggnaden till ett torrt och luftigt förvaringsutrymme. Timret i härbret är obilat, knutskallarna bredovala till runda, dubbelhalsningarna är markerade och knutningen utförd som rännknutar. Dörren består av två breda plankor.

Kors har målats för att skydda mot onda makter

De andra äldsta byggnaderna i Gammelstan är Nissnissgårdens foderhus samt Finngårdens ena matbod och trösklada. De har en blandning av rännknutar och knutar med sneda dubbelhak. Knutskallarna är sexkantiga, till stor del närmast ovala och i vissa fall urnlika. I foderhuset och tröskladan finns skyddsbränning och på övre delen av dörren till matboden har ett tjärkors målats för att skydda förråden mot onda makter.

Kontaktinformation

Siljan Turism
0248-79 72 00
rattvik@siljan.se

Guideansvarig
0258-20 025

Information

Ore hembygdsföreninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
siljan.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Rättviks kommun, logotyp.