Rättviks kommun
Inloggning för skribenter
Personalinloggning mejlprogram

Fäbodar

Bruna och brunavita kor på fäboden. De går rakt mot kameran.

Vid Prästbodarna. Foto: © Yvonné Öhrnell.

Fäbodväsendets uppkomst

Det finns flera teorier om varför våra förfäder började nyttja fäbodbruk.
Förr hade de sämre odlingsmöjligheter och magrare jordar.
Åkrarna räckte knappt till det spannmål som behövdes så därför fick djuren beta på skogen. Tack vare skogsbetet kunde de ha större kreatursbesättningar vars gödsel värderades högt. Det här gjorde att bönderna hade högre avkastning på sina små åkermarker.

Not:
Idag vet vi att det är en effektiv produktionsresurs att nyttja skogsbetesmarkerna på olika höjdlägen och geografiska belägenheter utan tillskott av konstgödning och bekämpningsmedel.
 
Fäbodväsendet som organisationsform var en av grundvalarna i det nordsvenska bondesamhället och tillhör ännu en del av Dalaböndernas verklighet.
För 100 år sedan var fäbodlivet i topp med drygt 20 000 fäbodställen i Sverige. Varje by hade minst en egen fäbod i skogarna. Avståndet från byarna varierade, det kunde vara så långt borta som tre till fyra mil.

På en fäbod kunde en kulla ensam ha ansvar för hela driften, men oftast hade hon en liten kulla eller mas med som hjälp. Det var alltså kvinnorna som stannade kvar på fäboden och vallade korna, getterna med mera. Män förbjöds enligt lag att arbeta som vallhjon till och med 1981 då lagen från 1600-talet togs bort. Fäbodliv innebär tidiga morgnar, hårt arbete och ensamma kvällar.

På morgonen mjölkades djuren, släpptes ut på bete och sedan fanns det många sysslor för vallkullan. På kvällarna skulle djuren mjölkas och tas om hand igen. Ystning och mesekok fick ofta ske på sena kvällar, kullorna fick ibland bara tre–fyra timmars sömn.

De äldsta fäbodarna

Det är först i de äldsta skattelängderna från 1500-talet som de skriftliga namnen på fäbodar dyker upp om vi undantar det osäkra ortnamnet "Orningsås" som är från 1320-talet och tros vara en del av Hedsåsen.

Hedsåsen, Risås, Lisskog och Ärtled som omnämns på 1500-talet nämns ej som fäbodar utan fast bosättning. Med stor säkerhet har det funnits både fast bosättning och fäbodar sida vid sida. Risås och Ärtled är inte längre i bruk.

Vid flera av fäbodarna i kommunen hålls fäbodgudstjänster, kontakta turistbyrån för särskild information, 0248-79 72 10.
Många par väljer att gifta sig på en fäbod. Vill du göra det sker det i överenskommelse med ägaren av fäboden och den som ska viga er.
Läs gärna mer om kommunens vigselförrättare.

Till många av fäbodarna finns fina fäbodstigar och vandringsleder. Karta över dessa finns att köpa på Rättviks kulturhus och turistbyrån.
Fäbodar är privata hem och Allemansrätten gäller ej inom vallen.

Kontakten med djuren sker på djurens villkor.

OBS!

Aktuell information om aktiviteter och öppettider finns att läsa på siljan.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontaktinformation

Siljan Turism
tfn 0248-79 72 00
rattvik@siljan.se

Taxi 0775-50 50 50

Information

siljan.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Vigselförrättare

Rättviks kommun, logotyp